www.wedman.nu 

RUINVÅRD 


 

Paestum Colosseum Rom Akropolis
soliga massa
skrämmer mig ej.
Jag har sett
den finska kullens
grå lada,
dess tempellika
proportioner
utan tyngd
resa sig
mot vårhimmelns
ändlösa
vidd.

Rabbe Enckell 1931

Ruiner är vårt gemensamma historiska arv. Ruinvård handlar om att tydliggöra något. Det ställer krav på tekniskt kunnande. Det slutgiltiga resultatet ska vara vackert och nästintill omärkbart. På olika sätt har jag fått tillfälle att arbeta med ruiner.

Att förhindra att vatten kommer in i muren är viktigt, för att muren inte ska bli förstörd. Det är en speciell problematik där tidigare generationer använt till exempel tätning med näver och blålera. Mitt intresse för avvattning av murkrön väcktes under ett arbete med en vårdplan för Nya Älvsborgs fästning utanför Göteborg.

Under ett stipendieår i Rom hade jag möjlighet att studera italiensk monumentvård med restaurering av ruiner som specifik inriktning. Jag deltog även i en kort utgrävning i Acquarossa, Italien.

Senare kom jag att arbeta med kyrkoruinerna i världsarvet Visby: Sankta Karin, Drotten, Sankt Lars, Sankt Nicolai, Sankt Clemens samt det cisterciensiska Roma klosterruin, också detta på Gotland.

Sankta Karins kor

Arbetet med de gotländska ruinerna syftade inte till att förändra ruinernas karaktär. Det gick i stället ut på att konservera ett befintligt tillstånd. Jag ansåg det viktigt att Sankta Karin vid Stora Torget skulle behålla sin välvda silhuett och inte få ett horisontellt murkrön. I färskt minne hade jag en diskussion om de nyligen avjämnade krönen på Caracallas termer i Rom.

En stor del av arbetena gick ut på att restaurera tidigare restaureringar, där starkt cementhaltigt bruk använts.
Sankta Karin Sankta Karin Valvanfang

Jag har också haft möjlighet att prova olika konserveringsmetoder på tre mindre ruiner i Sörmland. På en ruin provade vi att byta ut det betonghårda murkrönet mot kalkbruk och vegetationsmatta. De hårda fogarna fick sitta kvar till stor del.


Ekeby kor

På en annan ruin behölls den hårda kröntäckningen under gammal grästorv men i fogarna använde vi rent luftkalbruk.

På ytterligare en annan ruin fogade vi och täckte murkrönen med öländskt naturligt hydrauliskt kalkbruk. Murkrönen täcktes sedan med två lager grästorv från platsen. Vad som hänt är intressant att utvärdera.

För den som vill läsa mer om arbetena med kyrkoruinerna i Visby hänvisas till en artikel av S. Wedman i Kulturmiljövård nr 3/97.